Trekklengde=hastighet på pil (powerstroke)

[Hardwood]

Ja, men to buer med samme design og pundstyrke, skal veie omtrent like mye uansett treslag. Siden lønnebuen er kraftigere, må den veie mer. Jeg tror du må ta med buene på NM, Christian !! Blir interessant å diskutere hvorfor de presterer så forskjellig.

[nidrinr]

Buediskusjoner er definitivt noe av det mest fantastiske med NM -Håper så mange som mulig orker å lasse på med mange buer.

[Griffin]

Hassel väger ju nästan ingenting och är otroligt fint att laga bue av.

Jag såg en bild av en bue som Tim baker kommenterade (kan ha varit i tbb)
där personen hade gjort en längre båge just som du säger.
Som att t.ex ta kviljos vinnarbåge och såga i 2 (hihi) och limma in ett längre oflexibelt grepp.

Jag fattar igentligen inte heller hur det fungerar men har märkt att längre drag nästan alltid ger mer fart på pilen.

[Christian]

Det var en sjelden kar! Hyggelig å se at det er liv i deg Griffin

Jeg spurte en fysikerkompis av meg om dette med akselerasjon og massetreghet osv. "Hastighet oppstår ved akselerasjon over tid, null tid = null økning i hastighet." Buestrengen beveger seg fra en stille posisjon på fullt trekk der den har mye energi lagret. Den trenger tid på seg fra du slipper den til den oppnår optimal hurtighet. Strengen beveger seg hurtigst ved tørrslipp og all masse i pila vil senke hastigheten til strengen. Jo mer masse i pila jo mer tid trenger strengen til å overføre sin energi.

eller?

[Kviljo]

Velkommen tilbake Griffin! Håper vi får se mer til deg her igjen!

Paradokset til det du sier Christian, må jo være at den buen som bruker minst tid på å aksellerere pila er den som skyter raskest

Lengre trekklengde vil normalt si mer lagret energi, men i normal lengdeskyting er det viktigere å fokusere på effektivitet, siden pilene er så lette. I standardpil-klassen er det nok derimot hensiktsmessig å trekke så langt som man bare klarer.

[Christian]

Joda, jeg ser det paradokset, jeg orka bare ikke å motsi meg selv i et og samme innlegg

Minst tid på å akselerere er jo egentlig akkurat det jeg er ute etter. Det har jo ingen hensikt å trekke 35" hvis bua veier 1kg i hver nokk og bruker et kvarter på å komme fram

men hvis bua bruker mindre tid på å rette seg ut en at den klarer å overføre energi til pila, så er jo det like lite hensiktsmessig...

[Christian]

...Mindre tid på å rette seg ut...

Det var jo bare svada

trur jeg skal knaske i meg en neva paracet før jeg kommenterer no mer

[GunnarE]

Gir meg ikke helt på dette meg treets egenvekt.

Jeg har laget noen buer på rundt 16 - 18 kg. Pleier å veie dem også. En hasselbue veier 480 gr, mens en tilsvarende tung einerbue veier 850 gr. Jeg er ganske sikker på at dette har betydning for kastet.
Men det kan være andre ting også: Hvor i treet emnet tas: veden er tyngst og sterkest nede ved rota, mens styrke og også vekt avtar ganske fort oppover treet.
Vekstplass er og viktig. Furu eller gran som vokser i nærheten av myr er tyngre enn trær fra andre vekstplasser. Lignende forskjeller finnes hos løvtrær.

Nord eller sør i landet betyr en del. Nordover er det mer lys i vekstsesongen, noe jeg tror er viktig for at bl. a. plantegrana i Troms er så ubrukelig.

[nidrinr]

Nå er vi inne på noe interessant!

Tyngre piler trenger mer trekklengde og kraft enn lette piler for å komme langt. Det fins nok en eller anna optimal formel for trekklengde, vekt på pila, hvor tung bue osv, men så var det å finne ut av det da.. Tenk på følgende: En stein på størrelse med et egg, og en på størrelse med en ert. Om du så tar en voksen mann og en unge på tre år, vil de ikke kaste den samma steinen lengst..

Ei pil vil også holde på farta den får fra bua bedre og bedre jo tyngre den er. (Ikke dermed sagt at den er i stand til å motta mer og mer fraft fra bua jo tyngre den er)

Igjen, om du kaster en blyklump på størrelse med en klinkekule vil den gå adskillig lengre enn en bit isopor av samma vekt. Alt dette er innlysende, men overfør det til piler og hvilke buer som skyter hvilken pil, så gir det litt mening.

I tilegg til alt dette er pila nødt til å være stiv nok til å kunne tåle akselerasjonen uten å oppføre seg som kokt spaghetti.

Alt dette gjør lengdeskyting ekstremt interessant, der man må eksperimentere og tenke lurt for å få pilene langt

[Hardwood]

GunnarE : to buer av forskjellig treslag skal veie like mye om de har lik styrke OG design. Hvis ikke, må det være p.g.a. at en av dem har masse tre som ikke blir brukt til å lagre energi. F.eks. håndtaket. Dette er nok lettest å se på en D-bue. Har du for mye tre noen plass på en slik bue, vil pundstyrken fyke i været og selvsagt vil den bøye mindre der det er mer tre. Hva slags buer er det du har ?

[Griffin]

Tack för återvälkomnandet. Jag är inne då och då och läser vad ni skriver, bara så ni vet

Jag tror inte det är så lätt som att väga olika buer av olika träsorter.

Trä beter sig inte likadant, inte ens samma träsort gör det.
Vikt säger en del, men vi har också träets emne till att hålla sig friskt i strekk och kompression.
Här finns också en perfekt medelväg för just den bågen du lagar.
0 kompressionsskada hjälper inte om det är overkill (t.ex en 4.5cm bred flatbue med ebenholtz som buk och 3cm nockar)

Hassel är helt sinnesjukt i strekk, plus att det väger lite och jag tror det finns mycket att hämta i denna träsort.
Har inte lagat mer än 50# så jag vet inte hur det är i kompression men Nils skjuter ju så långt han vill med sin så

Utan vetenskapliga grunder så tycker jag bågar presterar bäst när dom just börjat få svag stringfollow
när man tillrat ut dom till fullt drag. Givetvis är det perfekta just innan detta sker men då vet man inte hur långt
man är ifrån, och för mycket trä gör nästan mer "skada än nytta". Det gör ju ingen skada, men det slöar ner.
Att testa detta i praktiken innebär t.ex att om en båge får stringfollow innan man har tillrat den till fullt drag
så kan man laga en ny likadan och göra den bredare eller längre, eller både och.
Helst ska man ju då ha bitar från samma träd, men inte ens då kan man vara helt säker på vad som sker
såvida det inte är väldigt kraftiga differanser.
Att laga en snabb båge kan vara att laga den extra bred där den böjjer som mest och sedan smalna av den
lite i taget (på den för breda delen) samtidigt som man tillrar den.
Det gäller också att inte bara ha tunna toppar utan helst ska hela yttre lemmen vara tunn.
Det är svårt att få till detta utan att bågen vrider sig, speciellt om man har reflex, och nästan inte värt det.
exempel:

Denna båge är låg pundstyrka och dessutom laminerad.

På långbågar känns det svårare, det viktigaste är enligt mig tillern (jämn böjj men styv mot topparna och tunna toppar.)
ex:


Jag har gjort långbågar sån omtrent och sedan tagit av i bredden sammtidigt som jag tillrat.
Då får man bort "överflödigt" trä, men det är små marginaler och väldigt svårt att få till
en hållbar stabil båge som skjuter bra länge. Sådant är mest kul för att se vad som sker.


Ett ovetenskapligt namn är också träets "sproing" och detta skiljer mycket från emne till emne i samma träslag.
Det är väldigt svårt att finna parametrar som man kan använda praktiskt, väldigt mycket beror också på fuktigheten i träet
och detta kan vara svårt att finna ut av. Istortsätt får man laga lite bågar och så ser man vilka som blir bra

[Griffin]

Den ser ganska bra ut i utgångspunkt, men den är inte dragen så långt eller är det fullt drag?
När den dras fullt/mer så kommer den antagligen att böjja för mycket i greppet
och för lite i ytterlemmarna.

I teorin borde detta vara väldigt bra eftersom det innersta träet bara behöver flytta sig lite lite grand
för att flytta toppen en lång bit. Men sen måste man lägga till träets egenskaper.
Antagligen har denna båge mest stringfollow där vi ser at den böjjer som mest
och stringfollow = ödelagt trä. Det är därför man måste mjuka upp yttre lemmarna också för att
fördela kraften.

Lite mer böjj i dom mittersta lemmarna med jämn kurva men fortfarande styva tupper.
Nu är denna båge tyvärr redan "ödelagd" och det hjälper inte att fixa tillern när
en del trä redan komprimerats. Däremot kommer den kanske att hålla längre
och bli lite mjukare att skjuta med.
/edit/ lite svårt att se exakt pga ledningarna och vinkeln, men det ser ut som den böjjer mer där nede
än där uppe och det kan vara bara just utanför där det slutar böjja som det behöver putsas.

Nu tar jag detta som exempel bara för diskutionen och menar inte att klaga på din båge.
Den ser väldigt fin ut
Det är också omöjligt att veta hur den ser ut i fullt drag, det är möjligt att den är helt perfekt.
Trä kan bete sig oväntat dom sista tummarna i drag.

[Grauten]

Forskjellen på kort og lang bue(med forlenget midtstykke), er vel det som blir forklart som "giring". Dvs. at ved strengevinkel nærmest 90 grader, vil strengen akselrere kjappest.
Ved lavere strengevinkel, vil strengen oppfattes som lengre(noe den i eksempelet er), og derfor gi dårligere fart. Det er vel en formel for arbeid/lengde/kraft som kan brukes her.
Kort bue med høy tørrslipphastighet og kort trekklengde = lette piler, lang bue med lavere tørrslipphastiget men høyere pundstyrke og lang trekklengde = tyngre piler.
Det blir litt som å sammenligne en privatbil og en buss.

[Hardwood]

Meeeeeget interessant ! Ja Grauten, den pila som har gått lengst på min 140 cm flightbue foreløpig, er også den letteste. Altså bekrefter det du sier. Har laget noen enda lettere, skal bli spennende å se hvordan de går. ( 11 - 15 gram )

[GunnarE]

Hardwood: Forutsetter du da at alle trefibre, uansett treslag, har den samme spensten eller styrken i forhold til vekt? At en bue av lett ved ( liten egenvekt) må ha mer masse enn en bue av tung ved ( tyngre egenvekt), hvis trekkstyrken skal bli identisk?
Kan hende du har rett, men finnes det noe data på dette? Ser du ikke da bort fra at noen fibre er trykksterke og noen strekksterke. Og noen steder i et tre er strekk eller trykkegenskapene i annerledes enn andre? ( som forskjellen nede ved rota, og oppe i toppen.)

Mine buer er ikke så veldig interessante, jeg er for dårlig buemaker. Men jeg bruker mye hassel og rogn.

Interessant dette!